Bion blev hastigt inställd igår och istället avnjöt ma souer et moi middag på det lokala haket Square. Det var nice, vi åt toast skagen, musslor och drackt fruktigt gott vin. Män, förhållanden och relationer var samtalsämnena för kvällen...och så tragedin i vårt hemland Chile såklart.
Minnena från vår barndom kom snabbt tillbaka. I Sverige har man brandövningar, i Chile jordvävningsövningar på skolor och arbetsplatser. Alla vet vad de ska göra, ändå skiter man på sig av rädsla när marken börjar gunga under fötterna på en. Nu inträffade jordvävningen på natten, så ingen kunde se signalerna. Hundarna brukar yla av nervösitet , alla samtidigt och människorna lyssnar verkligen till för av erfarenhet vet man att det då handlar om några sekunder innan allt skakar, gungar och rasar. Grabb a pillow and make a run till första bästa dörrkarm, huka dig, skydda huvudet och passa dig för fallanden föremål. Dessa enkla regler kan innebära skillnaden mellan liv och död. Efter åt samlar dina nära och kära. Vart är alla? Hur mår alla? Det är stressigt, men alla hjälper varandra. Hann någon bära ut gammelfarmor? Grannen? Jag är inte orolig, även om jag inte kommer fram på morfars nummer. Jag vet att chilenarna kommer att klara detta. Chilenarna är ändå ett folk som klarat många, många prövningar. Min önskan är nu att dödssiffrorna stannar vid 300. Mina tankar går till mitt land, mitt folk och mina mor- och farföräldrar. Och till de 300 som fått lämna jordelivet under mindre önskevärda förhållanden. May you rest in peace.
Minnena från vår barndom kom snabbt tillbaka. I Sverige har man brandövningar, i Chile jordvävningsövningar på skolor och arbetsplatser. Alla vet vad de ska göra, ändå skiter man på sig av rädsla när marken börjar gunga under fötterna på en. Nu inträffade jordvävningen på natten, så ingen kunde se signalerna. Hundarna brukar yla av nervösitet , alla samtidigt och människorna lyssnar verkligen till för av erfarenhet vet man att det då handlar om några sekunder innan allt skakar, gungar och rasar. Grabb a pillow and make a run till första bästa dörrkarm, huka dig, skydda huvudet och passa dig för fallanden föremål. Dessa enkla regler kan innebära skillnaden mellan liv och död. Efter åt samlar dina nära och kära. Vart är alla? Hur mår alla? Det är stressigt, men alla hjälper varandra. Hann någon bära ut gammelfarmor? Grannen? Jag är inte orolig, även om jag inte kommer fram på morfars nummer. Jag vet att chilenarna kommer att klara detta. Chilenarna är ändå ett folk som klarat många, många prövningar. Min önskan är nu att dödssiffrorna stannar vid 300. Mina tankar går till mitt land, mitt folk och mina mor- och farföräldrar. Och till de 300 som fått lämna jordelivet under mindre önskevärda förhållanden. May you rest in peace.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar