Felicia 2 år 11 mån

Det var längesedan jag la upp en bild på Feli. Hon är så stor och duktig min lilla tjej. Hon fick verkligen toppbetyg på 3 årskontrollen tidigare denna månad och det var verkligen roligt att få höra så mycket gott om henne. Just nu är hon 91 cm lång och väger ca 14 kg.

Du besitter verkligen talets gåva och kan verkligen uttrycka sig som få 3 åringar kan. Jag måste också nämna att vi är väldigt lyckligt lottade som har ett sådant snällt barn. Du, min söta lilla tjej kan verkligen leka och underhålla dig själv på egen hand och det känns super att du klarar dig själv så bra nu när du ska bli storasyster.

Just nu leker du mest med dina My Little Ponys och dina "flickor". Att sminka flickor på pappas iphone är också väldigt populärt. Kollar du på en film så lär du dig replikerna snabbt och sedan återger du alla dessa historier när du leker i ditt nya rum. Vi får verkligen se till att hänga med får rätt vad det är får du för dig att vi ska spela teater tillsammans. Helst ska det vara någon scen från Askungen eller Djungelboken. Du hittar ständigt på egna sånger och det är svårt att hänga med för du vill gärna att vi ska sjunga med. Musik och dans är ju som bekant stora intressen och att ha föreställning för allt och alla överallt är hur kult som helst. Just nu lyssnar vi mycket på Lykke Li och du diggar "pappa-låten" bäst. Du är hur gullig som helst när du sjunger med refrängen I, I follow, I follow you, deep sea baby...I follow you medan vi alla dansar med.

Darling, du är verkligen min stora kärlek och min ögonsten. Tack för att du valde mig som mamma, tack för att du finns hos oss.

18 månaderskontrollen

Mitt lilla stora hjärta har blivit så stor. Tänk att hon har växt hela 31 cm sedan hon föddes. Tänk om JAG fick växa ett par centimeter eller 2!

Idag har Felis pappa tagit med henne på 18 månaderskontrollen. Det är första gången jag själv inte är med. Felicia väger nu hela 11,3 kg och är hela 80 cm lång. Hon är med andra ord mer än hälften av min egna läng haha. Hon fick dessutom många plus i kanten för att hon pratar så tydligt och kan så många ord. Något vi redan visste men alltid kul med en profesionell bedömning.

Sprutorna slapp hon den här gången då hon ännu inte fått vaccin nr 2 av svininfluensan. Personligen så trodde jag att detta med svinet var över, och framför allt frivilligt MEN tydligen bestämmer storebror över detta med. Nåväl, det är väl bara att ge med sig.

Nya Ord

Donzan = Felis Gudfar....
Kaka = väldigt användbart i utpressningssyfte...
Kolla = uttalas tolla lite för ofta but we get the point...
Tro = det enda ordet Feli so far kan säga när vi sjunger björnen sover...

Dagens nya ord!

• Byxa
• Bada
• Tröja

Tack Lilla Feli för at du chockar och glädjer mig med dina små framsteg varje dag. Tack världens vackraste.

Annars så är vi hemma förkylda den här veckan. Det är inte konstigt att barn är så sjuka n'rde börjar dagis, det är alldeles för många som skynda sig med att skicka tillbaka sina snoriga ungar som smittar de andra. Damn you people! Själv har jag alldeles för mycket på jobbet och längtar tills nästa date med Ludde. Restaurangen Den Gamle och Havet var bara för bra! Rekommenderas varmt!! Personeln och maten var great. Två tummar upp för den underbara, hemgjorda chokladglassen med valnötter i som Christian bjöd på.

Hola!

Vill man hålla privatlivet privat så ska man kanske inte direkt blogga. Jag kan ändå inte låta bli att tycka att härmaporna inom bloggvärlden är ganska störiga. Varför bloggar man om man inte har tillräckligt mycket med fantasi och inspiration för att skapa sina egna inlägg? Med det sagt och inga namn nämnda så kan jag berätta att min snart 18 månader gamla snorunge har sagt sitt första H O L A.

I helgen satte vi upp hennes rosa princesstält som hon fick i julklapp. Stormförtjust och busig som hon är tittade hon ut med jämna mellanrum och när jag inte längre gav henne lika mycket uppmärksamhet smög hon ut, vinkade glatt och sa H O L A. Mitt hjärsta stannade 3 glada sekunder. And where is that f-cking camera when you really need it? Det lustiga är att hon direkt efter hon sagt hola höll för munnen som om hon sagt något fult, busigt och väldigt, väldigt förbjudet. Detta upprepades ett par 3-4 gånger under kvällen och nu vägrar hon säga det igen, fastän jag bönar och ber. Felicia, du kan då verkligen leva upp till ditt öknamn Lilla Bitchen på Prärien!

Du

Hon säger mami och pekar på mig

Hon säger papi och pekar på L

Hon säger du och pekar på..... sig själv :)

Förrvirrande? Minst sagt. Men att förstå betydelsen av att du är du och jag är jag är nog svårare än vad man kan tänka sig som vuxen. L och jag får oss ett gott skratt iaf. De nya orden bara kommer och kommer. Glass, puss, tia Sally, tio Pepe, Ella, bäpple, tv, potta, är sånt som bara dykt upp i helgen t ex.

På förskolan får hon så mycket beröm varje dag, en 2-åring ska ha ett ordförråd på ca 20 ord sägs det. Felicia har passerat detta för länge, länge sedan och det kommer 2-4 nya ord varje dag. Stolt? Hell yeah, bitches så klart jag är!

Inför inskolningen...

Den 12 oktober kommer Feli att skolas in på dagis. Jag är nervös, 40 timmar av no controll what so ever. Strangers som ska lära sig tolka Felis alla signaler. Kommer hon att få äta sig mät? Kommer de byta lika ofta på henne som vi gör? Kommer hon att vara glad precis heeela tiden? Svaret är säkert nej på samtliga frågor MEN andra kids har överlevt så det borde min Feli också göra? Trots detta kan jag inte låta bli att oroa mig. Tänk om de tappar bort henne? Glömmer henne någostans? GOD varför var du tvungen att växa upp så snabbt Feli?

I jakten på något som lugnar hittade jag följande artikel på Allt För Föräldrar. Det var väl inga direkta nyheter men väl något att tänka iaf.

1. Positiv inställning.– Det gäller att föräldern är positivt inställd till att barnet ska börja på förskolan. Förälderns positiva inställning smittar nämligen av sig på barnet och då känner sig barnet tryggt.

2. Gott samarbete med personalen.– Inskolningarna kan se olika ut, vissa är tre dagar långa och vissa är längre än så. Men oavsett vilken typ av inskolning man har är det ett bra tillfälle att få inblick i vardagen på förskolan. Ibland kanske man som förälder inte riktigt förstår varför man gör si och så eller inte känner att man har koll. Våga då fråga! Det blir lättare för både personalen och föräldern om man tar upp de funderingar man har och kan få svar på dem.

3. Var bestämd vid lämningen.– När det är dags att lämna barnet på förskolan är det viktigt att man bestämt sig för att gå, även om barnet börjar gråta. Man måste lita på att gråten går över och att personalen kommer att ta hand om barnet. Går föräldern tillbaka när barnet gråter så får barnet signalen att ”okej, gråter jag så kommer mamma/pappa tillbaka”. Ge istället pedagogen och barnet en chans att bekanta sig med varandra. Oftast går gråten över snabbt.Men skulle barnet vara otröstligt ringer personalen självklart till föräldern.

4. Var aktiv vid inskolningen.– Oavsett vilken typ av inskolning man har bör föräldern vara aktiv. Som aktiv förälder deltar man i och intresserar sig för allt det som barnen gör under inskolningen. Man sitter med och sjunger och leker. Kan man inte sitta med och sjunga kan man i alla fall intressera sig för de rutiner som förskolan har.– Enligt den gamla skolan ska föräldern vara så ointresserad som möjligt, men som tur har den skolan nästan försvunnit helt.

5. Våga släppa ditt barn.– Låt ditt barn få upptäcka på egen hand. Sitt som sagt gärna med, men följ inte efter ditt barn hela tiden. Utan håll dig gärna på samma ställe, så kan barnet känna en trygghet i att det vet var du finns, utan att det får ett behov av att alltid ha dig nära.

Feli...

Jag är så glad, den 26 juli gick Feli sina första 4-5 steg själv. Nu 3 veckor senare, sitter jag vid datorn och sköter firman medan Feli går runt, runt, runt på egen hand i hela lägenheten. In på sitt rum, tillbaks till mig i vardagsrummet, in i köket för att stöka och tillbaks till sitt rum. Jag som var så glad första gången hon sa mamma. Nu går hon på egen hand.

L kom hem set igår ikväll och eftersom han har varit borta ett par dagar så har han inte sett hur hon har förfinat sitt walk. Från korta promenader, till att gå på egen hand. I morse sprang han lyriskt in i sovrummet och skulle informera. Jag var inte förvånad, Feli har alltid utvecklats så fint, och de senaste dagarna hon verkligen tagit en stort språng. Min dotter fortsätter att sätta standard och jag kan inte vara gladare.

En vanligt dag....

Idag la jag märke till ngt mycket lustig. Feli som verkligen inte vill att jag släpper henne när vi ska gå har nu börjat krypa....hon sitter dock lite halvt på ändan och släppar efter med ena benet. Det ser så gulligt ut. I love you Pepita Quiquita Tequila Consulea.

Annars har dagen avnjutits med grannmammorna på badet. Feli är ingen badkruka som sin mor. Hon badade trots att det var svinkallt i barnpoolen. Själv luktade man lagomt mycket kiss och hade köldskador.

Ludde kom hem ovanligt tidigt och jag är sååå ledsen att inspelningarna av Superstars snart är över. Han har så länge jag känt honom aldrig haft såhär bra arbetstider. Kommer hem flera timmar tidigare än väntat och imorgon har han svomorgon till kl 12. Now that is what a call LYX!!

Går själv...

Idag är dagen då Feli har börjat gå alldeles själv. Idag är också dagen då vi firade kompisen Maltes 1 årsdag. Men viktigast av allt är att Feli idag har gått runt helt på egen hand vid flera tillfällen. Inte 2-3 steg utan snarare 8-9 steg från den ena möblen till den andra. Jag är överlycklig, hon såg ut som en liten tant men oj så glad hon var. Sedan blev det för mycket och hon gick tillbaka till att hålla i väggar och andra möbler. Imorgon år vi se. Det är såå roligt. Förhppningsvis hinner vi finputsa tekniken innan 1 årsdagen!

Feli på promenad med sin gåvagn....

Igår var en stor dag. Feli greppade tag i gåvagnen och trampade iväg på en ganska lång promenad runt om i lägenheten! Själv stod jag bara och stirrade på tanten och inväntade ett platt fall framåt. But no no. Feli har bestämt sig för att börja gå utan mammas stöd 8 och 1/2 månad gammal. När jag nu greppar tag i hennes små händer, vrider och vänder dem ur mina. Hon vill gå själv...eller med sin vagn.

Eftersom jag nästa hoppas att det vara var en engångsgrej testade vi idag igen och lika självsäkert greppade hon tag i den och klampade runt som en liten tant med rulator. Hon så nöjd och ler stort och visar sina två tänder även hon svajjar när det går lite för snabbt framåt...Åh Feli min Feli, please stop growing up so damn fast!!!